Hade ingen aning om den här sidan för tre minuter sedan. Gick in, tittade, lyssnade och GRÄT!!!
Oj, det var många veckor sedan jag grät så mycket över Victor.
Jag var nog inte riktigt beredd på bilderna och låten och hade inte kunnat förbereda mig. Fy fan, jag saknar honom så otroligt mycket och ju mer jag tänker på hur absurd hela den här helvetes situationen är så gråter jag destå mer.
Jag blir så förbannad på den här jävla sjukdomen som tog vår fina prins, mitt enda barn och vår stora kärlek.
Varför skall NÅGOT oskyldigt barn drabbas? Vad har dom gjort för ont??!!!

Jag önskar så att cancern hade kunnat tagit mig i stället, fy fan vad jag önskar det!!!!!!!! Det fanns ingen som ville leva så mycket som honom och han fick inte ens en chans... inte en chans.

Jag kommer aldrig att få träffa mitt barn igen och bara det får mig att vilja ge upp och dö.



http://feie.tkphotography.se/VictorsSida.html

detta är enbart en test för att se hu ett inlägg kommer att se ut. det ser ju väldigt fint och bra ut och nu känner jag att jag måste sluta skriva för jag kommer inte på något mer och skriva.